Västansjö

Församling:
Gränge-Säfsnäs församling

 

 

 


Topografi:
Västansjö är en välbärgad bergsmansby, med präktiga faluröda bergsmansgårdar som sträcker ut sig längs Bysjöns västra strand. På hällmarken mitt i byn tronar Klackgårdarna, ännu omgivna av levande jordbruk. Ovanför vägen, i de steniga backarna, reser sig höga pelarformade enbuskar och skvallrar om att marken använts som fodermark mycket länge. Längs de vackra och vidsträckta hagarna löper ännu långa gärdesgårdar, ”rûgålar”. Bilden fullbordas av de äldre timmerbyggnaderna, de vackara slaggstensmurarna och putsbyggnaderna samt den imponerande ruinen efter mulltimmerhyttan.

Kulturhistoria:
Grangärde med byar nämns i skrift första gången 1360 i Carolina Redeviva. 1539 omnämns Västansjö i skattelängderna för den årliga räntan i Dalarna. I Domboken dyker Västansjö upp 1547 med anledning av en tvist gällande ett förestående bygge av en hyttdamm söder om Grangärde kyrka. Byn har varit bebodd långt tidigare i blygsam omfattning. Den stora befolkningstillväxten i Grangärdebygden sammanfaller med masugnsdriftens införande och utveckling under 1600- -1700-talen samt det ökade antalet intressenter i hyttan, med Klack- och Sporesläkterna som huvudintressenter. Långt före 1630, då masugnen uppfördes, fanns ett s k ränneverk, en enklare smältugn för framställning av osmundjärn. Västansjös bergsmän hade tillgång till egna kolningsskogar och andelar i bl a Bäckbergs och Burängsbergets gruvor. Det fanns också en närbelägen gruva vid Bysjöstranden nordöst om Klackgårdarna. Hyttarbetarna utgjordes ofta av drängar, hade ingen egen bostad, ingick i bergsmännens hushåll. Tackjärnsframställningen ökade på 1870- och 80-talen som ett resultat av de förbättringar som det Olaussonska kapitaltillskottet möjliggjorde. Under en epok på 1870-talet hade man planer på att bygga om hyttan p g a den tekniska utvecklingen – vilket idag avslöjar sig som markförsänkningar utmed vägen. År 1885 skedde den sista blåsningen i denna hytta.

Källor:
Kulturvårdsprogram Grangärdebygden 2001. Ljung, T. 1998. Strövtåg i Ludvika – Natur- och kulturhistoria i tre Bergslagssocknar. Ludvika kommun. Grangärde Hembygdsförening.