Sunnansjö

Vy över Sunnansjö 

Församling:

Gränge-Säfsnäs församling

Lokal Intresse A kulturmiljövården:

Byggnadsminnen:


Topografi:
Sunnansjö är en tätort mellan flera sjöar bl a Väsman och Bysjön. Den centrala delen, där förr apotek, post mm markerade ortens karaktär av ett centrum i socknen, är bebyggelsemässigt splittrad med bl a moderna hyreshus. Större områden med odlad mark och äldre agrar bebyggelse finns i en ring runtom. Där ligger bergsmansgårdarna Pojkars, Anders Larsgården, Norgärde, Grytänge, Lågnäset m fl. Intill hyttområdet finns Sunnansjö herrgård och Broby gård. Herrgården med karolinska drag, säteritak och putsade slaggflyglar uppfördes vid mitten och slutet av 1700-talet. Manbyggnaden tillbyggdes c:a 1850. Broby bergsmansgård, byggd i två plan med envåniga gavelutbyggnader och sadeltak visar prov på de tidiga 1800-talets byggnadskonst, som den kunde te sig i mer ståndsmässiga sammanhang. Alldeles invid dammen och forsen ses dock en stor kvarnbyggnad, gjuten av slagg 1845 med fungerande kvarn från 1915-1930, en såg, ett snickeri och ett labbi i framskridet förfall. På kolhusens plats står senaste mjölnarbostaden, byggd i början på 1900-talet. Invid vägen finns ett bevarat våghus.

Kulturhistoria:
Namnet Sunnansjö härrör från Sunnansjö By, som låg söder om Bysjön intill nuvarande Hembygdsgården. Att Sunnansjö småningom blev det gemensamma namnet för hela orten förklaras med att byamännen i Sunnansjö By utvecklade järnframställningen i hyttan vid forsen intill Herrgården. De började benämna hyttan ”Sunnansjö Hytta”. Järnet som tillverkades och såldes gjorde både hyttan och orten kända under namnet Sunnansjö. Bergsmän drev från 1500-talet en hytta (nr19) och från 1637 även en hammarsmedja. Snart etablerades även kvarn och såg. Delägare i masugnen var på 1700-talet kronobefallningsman Z Pomps. Dennes andelar köptes 1765 av Ludvika bruk, som då lät uppföra Sunnansjö herrgård där Pomps gård legat. 1817 ägde Ludvika 35% i masugnen och 38% i smidet. Resten var fördelat på 30 bybor. Flest andelar hade Jan Olausson på Broby och Halfvard Andersson i Lågnäset. Mellan 1850-60 infördes Lancashire- och Franche Comtésmide i smedjan med 2 härdar, den ena brukets, den andra bergsmännens. Driften av hyttan och smedjorna upphörde 1882-1884. På smedjans plats uppfördes 1913 ett kraftverk i s k Ludvikategel. 1864 avsöndras herrgården från Ludvika och lämnades som arvslott till Ehrenfrid Roth (Ludvika). Gården tillhör idag hans ättlingar.

Källor:
Länsstyrelsen i Kopparbergs län. Kulturmiljöenheten. Kulturvårdsprogram för Grangärdebygden 2001, red Sören Holmström. Gränge nr 32-2001. (Sammanställt av Olof Mattson, tel 0240-91105).